Mmmmm...

Idag blir det mellandagsrea men känner jag mig själv rätt lär jag knappast hitta särskilt mycket på rean, tycker det brukar vara så utsorterat och konstiga storlekar. Har iaf fått en del money som jag kan shoppa upp, samt presentkort på Body shop och Åhléns. Fick även en riktig lukta gott parfym av mamma, som jag önskat mig, nämligen M by Mariah Carey.

argh.

jag har känt mig sjukt irriterad hela dagen, vet inte om det är för att jag är bakis eller om jag helt enkelt vaknat på fel sida. återkommer när känslan av att vilja slå sönder något värdefullt har försvunnit. datorn lever nämligen farligt.

julstämning.

åh, nu börjar julstämningen finna sig till ro i min kropp. idag har jag spenderat dagen med att julstäda och fixa till det sista, samt vaskat golven så det luktar riktigt gott i lägenheten. det är inte klokt så mycket roller det går åt för att hålla min mörkgrå soffa fri från katthår. min nya julstjärna från indiska lyser fint i hörnfönstret och nu har jag även inhandlat pepparkakor, must, glögg och nygräddade lussebullar så jag hoppas att sörlänningarna som ankommer vilken minut som helst kommer känna åtminstone lite julkänslor trots att det är snöfritt även häruppe. satt framför två personer som diskuterade de senaste årens vinterväder häruppe och båda ansåg sig bli deprimerade av bristen på snö. nu är det inte riktigt så illa för mig, men det är faktiskt riktigt trist att det inte är snö under julen så här långt norrut, får hoppas på lite snöfall imorgon eller på dopparedagen men det verkar dystert.

snart åker även far med sambo och lillebror, samt farmor till thailand och karon beach. även faster med familj åker om någon dag men då från luleå, och ska bo bara några hundra meter ifrån pappa & co. jag kan erkänna att jag är sjukt avundsjuk, men jag har ju faktiskt varit där redan under jul och nyår och eftersom detta är mammas år så får jag helt enkelt stanna hemma. jag satt dock och tittade på några bilder från koh lanta där jag trivdes som fisken i vattnet (både bildligt och bokstavligt) och längtade tillbaka något fruktansvärt. vackrare ställe är svårt att hitta, kilometer långa stränder och hur cozy som helst. när jag tjänar pengar och har råd så ska jag dit igen, basta! nedan finns två bilder på mina juldekorationer samt min nya julstjärna och höga kruka /vas från cult design. :)

you gotta love him

justin timberlake är verkligen skön. kolla in hans pepparkakedans moves.

sinnessjukt bra

12-åriga Charice Pempengco är osannolikt duktig på att sjunga. Jag är helt mållös efter att ha sett det här uppträdandet. Bianca Ryan är inte ens i närheten, och dom som har koll vet ju att hon är duktig...

Eastern promises.

Inatt såg jag en riktigt bra film, nämligen eastern promises. Naomi Watts spelar en barnmorska som förlöser en bebis från en ung heroinberoende och tvångsprostituerad kvinna som dör under förlossningen. Anna (Naomi) beslutar sig för att ta reda på mer om den döda modern och hitta släktingar till bebisen. De enda tillhörigheter hon har att utgå från är en flickans handväska med en dagbok i. Denna dagbok leder Anna rakt in i händerna på den ryska maffian och brödraskapet Vory V Zakone, med den till ytan lugna och äldre restaurangägaren Semjon i spetsen, hans okontrollerade son Kiril och chauffören Nikolaj (som spelas av Viggo Mortensen, som bara han gör filmen sevärd..). Att Anna låtit sin rysktalande farbror försöka översätta dagboken, där många av ryska maffians män nämns, gör att familjen hamnar i livsfara. Riktigt bra och spännande film!

tips.

alla som inte redan upptäckt den enormt intelligenta 16 åringen blondinbella, måste ta sig en titt nu på stört.

sjukt skön låt, och video.

igen och igen och igen

det har kommit till den punkten nu att jag börjat känna obehag, med några veckors, ibland månaders mellanrum så drömmer jag om en kille som jag var jättekär i under mellanstadiet. det borde inte vara obehagligt, men eftersom drömmarna återkommer och alltid får mig att vilja drömma länge länge utan att behöva vakna så känns det alltid konstigt när jag vaknar. F som vi kan kalla honom bor i längre häruppe, utan i södra sverige där han spelar hockey. vi var vänner när vi gick i mellanstadiet, men när vi började på högstadiet valde han en idrottsinriktad specialklass och fick nyare tuffare och bättre vänner. samtidigt började han bli arrogant och ignorera alla gamla klasskompisar.

jag förstår inte riktigt varför jag drömmer om honom, och inte heller så ofta. varför just han stannat i mitt undermedvetna och inte tycks kunna suddas bort. jag kan drömma om honom, för att sedan vakna och gå upp på toaletten och sen somna igen och fortsätta drömma om honom. jag har ingen aning om vad han gör idag, om han är lyckligt förlovad, ensam singel eller om han kanske till och med har barn. det enda jag vet är att han bor i närheten av kalmar och spelar hockey.

varje gång jag drömt honom så börjar jag minnas, längta tillbaka, vilja träffa honom, trots att det var över tio år sedan. vill mina drömmar säga mig någonting?

grattis Hawa

Vackra Hawa Ahmed tog hem titeln som Sveriges nya Top Model ikväll. I och med vinsten blir hon signerad för ett modellkontrakt hos NY & LA models samt frontfigur för en världsomfattande kampanj för Make Up Store. Även om jag gillade Margarita så är Hawa helt klart det hetaste toppmodellämnet, jag menar, titta bara på bilderna. Margarita är söt, men inte riktigt någon toppmodell.

Att Hawa å andra sidan är den första top model-deltagaren med en övervakare, och ett riktigt struligt och kriminellt förflutet gör det hela lite mer spännande men också rättvist. Medan utvisningshotade Margarita tjatade om att få uppehållstillstånd i Sverige genom tävlingen så får Hawa en helt ny chans i livet. För trots att hon fällts för mordbrand och en rad fall av misshandel, ofredande och mer därtill tycker jag att hon förtjänar en chans till, och genom vinsten har hon fått den.

Bilder lånade från TV3s Top Model.

min dag.

jag hade namnsdag häromdagen. men glömde mobilen på ljudlös efter att ha skrivit hemtenta på biblioteket hela dagen. lyssnade av kring midnatt, farmor sjuttiotvå år gammal har ringt två gånger, säger 'grattis gumman på namnsdagen kolla på kontot farmor har satt in en lapp eller två där'. även mamma och en kompis har messat, grattis grattis.

jag tittar bankkonto. ingenting nytt, inte heller dagen efter. visar sig att sötfarmor satt in en slant på pappas konto istället, bara några siffor som skiljer. när jag ringer honom på eftermiddagen vet han redan om det, lovar åtgärda efter lillebrors hockeyträning.

när jag kollar igen senare på kvällen ligger det dubbelt så många slantar där.
och ett till grattis på namnsdagen.
i efterskott.

ibland kan en miss löna sig.

ensamhet.

Jag träffade mitt ex i Stockholm när jag var där. Det är lite drygt ett år sen det tog slut, och ungefär elva månader sen han flyttade. Hans nuvarande flickvän är sjukligt svartsjuk och var inte särskilt förtjust i det faktum att vi träffades, för mig kändes det mest löjligt eftersom det inte finns någon sexuell spänning what-so-ever mellan oss numera och för att jag ser honom som en vän, snarare än en gammal pojkvän. Hon däremot var helt övertygad om att jag hade intentioner med mitt stockholmsbesök och ville nästla mig in i hans liv igen, när hon dessutom fick reda på att jag bodde några dagar hos mitt ex brorsa hade helvetet brutit lös och de hade bråkat enormt mycket. Hon vill att han ska bryta kontakten fullständigt med mig, eftersom det är ”normalt”.

Jag orkar egentligen inte bry mig, men det känns ledsamt att vår kontakt blivit så sporadisk och att hon ska påverka så pass mycket. Trots att jag hade gott sällskap under hela resan kände jag mig riktigt ensam, för minnen från vårt förhållande poppade upp i huvudet ständigt och den där gemenskapen vi och hans bror kände för bara någon sommar sen var spårlöst borta. Jag antar att mycket av ensamheten beror på att jag inte längre känner den där ego-boosten och känner mig ersatt. Jag blev dessutom rätt förbannad när han bara spenderade någon timme när han hälsade på mig och J på torsdagskvällen. Han tog knappt av sig ytterkläderna och även om han tystnade ibland och bara tittade mig djupt i ögonen så fick jag inte riktigt någon kontakt. Var i upplösningstillstånd på söndagskvällen då jag skulle resa hem nästa dag och knappt fått träffa honom. Mycket hade lämnats osagt och inte ventilerats när han lämnade Umeå för gott i slutet av december förra året, vi hade liksom inte fått något ordentligt slut på ett och ett halvt års långt förhållande då vi kom varandra väldigt nära.

Jag frågade om vi kunde luncha på måndagen innan jag skulle åka men han var osäker, och sa att vi skulle höras innan jag reste hem, men eftersom han jobbade hela dagen kändes det bara som ett undvikande ”jaja”. Han ringde dock på måndagsmorgonen och vi bestämde oss för att ses, så jag tog tunnelbanan till Gärdet där han jobbar och vi letade oss fram till en mysig pizzeria i närheten. Det var skönt att få prata ut, men samtidigt jobbigt att inse så tydligt att den tiden verkligen är över och att han har ett annat nytt liv nu, medan det ibland känns som om jag står kvar på samma ställe och trampar. När vi skiljdes åt i regnet efter den där lunchen hade han tårar i ögonen och vi kramades hårt och länge, men någonstans inuti visste jag att det här var det riktiga avslutet, det kanske till och med var sista gången vi sågs. Jag hoppas dock att det inte är så, en svartsjuk flickvän ska inte få förstöra vår vänskap, även om jag förstår att hennes vilja prioriteras före min.

Tiden går så snabbt, nu är det december åter igen och nästan ett helt år har gått sen jag hittade honom nästintill medvetslös i hans studentrum. Ett år sen jag kände mig älskad. Ett år sen jag hade någon som jag kunde kalla min.
Idag när jag satt på universitetsbiblioteken nersjunken bland kurslitteratur med min laptop framför mig och försökte skriva paper såg jag en av de tröstknull som jag använde mig av under våren för att få bekräftelse och lite närhet. Förmodigen var jag inget annat än ett tillfälligt nöje för honom, och han ljög mig rakt upp i ansiktet där och då när jag visade lite intresse till fortsättning, om än väldigt onyktert. Jag försökte gömma mig bakom min dator och kände ett sting av ensamhet kombinerat med längtan, där jag satt, trots att han är allt annat än vad jag vill ha.

Nyss läste jag ett tänkvärt och emotionellt inlägg av Killing Zoe och just den där känslan av att vara oälskad och inte hitta rätt är så jävla bekant. Ibland känns det som att de flesta killar styrs av kuken och är oförmögna till några andra känslor än obstinat kåthet, och även om det finns ett fåtal andra som faktiskt visar intresse eller har en mer seriös approach så är det sällan dom man vill ha. Det är aldrig spännande med någon som är för lättillgänglig. Hur kommer det sig att vissa alltid har en partner vid sin sida, medan andra ständigt letar eller är singlar?

Jag försöker att inte längta, drömma eller vilja för mycket, för att jag är trött på att ständigt bli besviken. Den enda jag känt något större intresse för på sistone gjorde klart för mig ganska snabbt att det inte handlade om något annat än ren attraktion. Kanske var det också där som det gick fel, precis som Zoe skriver: ” fina flickor knullar inte. fina flickor flirtar.” Jag måste helt enkelt börja styra mina mer djuriska lustar och sluta knulla, oavsett om jag med några få meningar kan få honom att ta sin bil och köra hit för att sätta på mig. För hur skönt det än är, känner man sig aldrig mer ensam än efter att en kille åkt hem efter en rendezvous.
Jag skulle vilja känna sådär som jag bara sett porträtteras i filmer, eller läst om i böcker. En sådan enorm förälskelse att allt annat känns oväsentligt och ingenting annat än honom existerar. Jag skulle vilja känna att fjärilarna i magen verkligen finns och kan flyga och mest av alt vill jag känna att känslorna är besvarade. Till dess tänker jag inte anstränga mig, alls.

svårt.

det står still i huvudet. att skriva ett paper är inte lika lätt i praktiken som i teorin. kom igen nu.
du kan det här.


uppdate 17.32
yeah! skickade precis in det åtta sidor långa papret till min handledare. 12 timmars studier och flitigt skrivande är inte alltför mycket att klaga på, trots att det stod jävligt still i huvudet i förmiddags.

ytligt.

blev smått deprimerad i förrgår när jag ställde mig på vågen. hur fan är det möjligt med fyra kilos skillnad? idag kunde jag ju åtminstone stå där utan panikkänslor. nu behöver jag bara gå ner typ 10 kilo. har köpt en bok uppgiften till ära, så nu ska jag promenera bort de överflödiga kilona banne mig. hatar dock att gå ute nu när det är snorhalt och man är snudd på skitnära att slå ihjäl sig varje gång man halkar till.

och, är det inte fantastiskt? jag är vaken nu, en timma senare än jag gick och la mig för någon dag sen. ska fixa en smoothie på banan, hallon och hallonfil snart, samt en kopp te och mackor, samtidigt som jag kikar på the voice med min favorit flummis carolina gynning som är skitsnygg i sin nya frisyr, brunett som hon blivit. när jag sökte på bilder på henne hittade jag förresten den här bilden där hon poserar med sina uttagna silikoninlägg, ganska vacker faktiskt.

californication

Jag är frustrerad, min favoritserie är självklart även den drabbad av manusförfattarnas strejk, så det blir inget mer heroes på ett bra tag. Men eftersom jag är ett riktigt TV-seriefreak så har jag fler serier på gång och ett tips för likasinnade är att kolla in riktiga härliga Californication.

David Duchovny (från Arkiv X) spelar Hank Moody, en författare som tappat inspirationen helt och inte skrivit på flera år. Hank är dessutom relativt nyskild och han tröstar sig med kvinnor, som i kombination med hans gubbsjuka gör att serien har väldigt mycket naket innehåll. Tillsammans med sin agent Charlie Runkle försöker han börja om på nytt, men med en tonårig dotter och en exfru som fortfarande får hjärtat att flyga är det inte det enklaste. Inte blir det lättare heller när han märker att exfruns nya mans dotter verkar väldigt bekant.

Charlie leker på kontoret.

back on track.

efter att ha vänt fullständigt upp och ner på dygnet under senaste veckan och varit vaken till långt in på morgonkvisten beslöt jag mig för en radikal förändring igår kväll. stoppade i mig syntetisk sömn, men glömde bort det och befann mig mitt i ett betapetspel, när sömnen knackade på dörren och jag kände mig eländigt trött och huvudet snurrade.

var iaf tillräckligt medveten för att komma ihåg att ställa väckarklockan på 08:00. av någon anledning var jag dock inte uppe förrän efter 10:oo imorse vilket ändå måste se som godkänt då jag faktiskt hunnit med tre timmar studier idag än så länge, och mer ska det bli. läser om kulturanalys och makt. ganska intressant.

en sak som gör mig lite ledsen är det faktum att min förra blogg var mycket mer poppis, vilket inte är så konstigt med tanke på att denna är relativt nystartad och väldigt okänd men ändå. då snittade jag på 70 besökare per dag (eller nåt ditåt). nu har jag tur om jag får 10. det suger ju verkligen getpung, men vad gör man.

nu ska jag fortsätta plugga. jippie!

not superbad.

Superbad var riktigt bra, i perioder men ibland blev det mer överdrivet och långrandigt.

Nördiga Seth och Evan har en enda önskan, att bli av med oskulden innan dom slutar high school om två veckor, vilket inte är det lättaste. Men det blir mer omständigt än dom från början trott, då de ger sig ut för att försöka fixa alkohol till en hel fest med deras om möjligt ännu nördigare vän Fogell, som dagen till ära precis fått sitt falska leg, som mr. McLuvin. I rollerna återfinner man även Seth Rogen (från Knocked up) som tillsammans med Evan Goldberg skrivit manus. Det är väldigt mycket könsord och sjukt testosteronstinn humor, vilket är roligt i nittio procent av fallen, i reserande blir det mest bara tröttsamt. Vill man ha lättsam och smått sjuk underhållning så har man hittat rätt, är man däremot smått pryd och vill ha lite djup bör man nog leta vidare.

dreams.

jag drömmer att jag springer runt i en enorm skola, inredd endast i vitt och björkfaner. skolan är en labyrint av olika korridorer, trappor och någonstans där har jag förlagt en bunt papper med information som behövs innan ett nationellt prov. jag har en tennisspelande pojkvän som är så himla fin att jag vill skjuta mina grannar med hagelgevär när jag väcks av deras turkiska musik på maxvolym som dånar rakt ner till mitt sovrum. han är mörkhårig, smal och lång och ser ut att komma från något sydeuropeiskt land.

jag hittar aldrig pappersbunten, trots att jag springer runt bland trapporna och gångarna tills jag är alldeles anfådd. jag frågar alla men får hela tiden olika svar. plötslligt ser jag pv och han hör mig inte när jag skriker hans namn, istället går han med en asiatisk tjej vid sin sida som busigt knuffar honom i sidan.

härom natten drömde jag att jag hade elefantöron. jag borde nog börja analysera och tolka mina drömmar, det känns som att dom vill säga mig något.

inbjudande

magnus betnér har fått konkurrens bland fuckable killar i parlamentet... björn gustavsson är inte bara söt, han är dessutom grymt rolig. förstnämnda är förövrigt här i stan ikväll, men jag inbillar mig att han är bäst på tv och youtube...

motbjudande.

det blev ingen julfest för min del ikväll, då jag verkar vara inkompetent när det kommer till att leva ett normalt liv med normal dygnsrythm. somnade nog inte förrän vid halv åtta tiden imorse och det kändes därför inte som någon idé alls att hurtigt göra sig i ordning och köpa med lax och vörtbröd inför knytkalaset med jultema ikväll. det verkar dessutom som att jag fått i mig av nokiavattnet jag också, för det känns som om jag har levande djur inuti magen som snurrar omkring likt miniatyr knivar.

sitter och slötittar på utspökade barn i junior eurovision song contest. visst att kläderna och deras sånger till mycket och mångt är högst beroende av kulturyttringar, men jag mår lite småilla av översminkade pretonåringar med sjukt färgglada kreationer till klänningar, eller 8 åriga småkillar med backslick och frack som sjunger portugisk smörsång om sin älskade. hitills har iaf georgien varit bäst, sångarskan hade jättefin röst. tänkte titta till sveriges frida sandén uppträtt, sen av med skiten.

cuando anochezca

vet inte hur länge jag suttit nu och försökt fixa med en snygg layout till bloggen, med en bild uppe vid rubriken, men hur jag än gjort ser det för taskigt ut. det verkar bra till en början men sen blir det bara helt fucked up...

jag har dessutom inte gått och lagt mig än, som synes. klockan är bara halv sju... på morgonen.

om tio timmar ska jag på julfest. känns konstigt.

vomitera mera...

det slår mig precis att jag skrivit flera inlägg då jag använt mig av versal i början på varje ny mening. detta är minsann helt och hållet makalöst, för det har jag nog aldrig orkat förut.

förresten så läste jag något grymt äckligt nyss, jag får dagligen netdoktors mailutskick som den hypokondriker jag är och jag säger bara

stackars!

stackars!

stackars alla nokiabor.

" Efter att avloppsvattnet blandats med dricksvattnet i den finska staden Nokia har omkring hälften av medborgarna insjuknat i mer eller mindre svår magsjuka. Polisen har inlett en utredning för att ta reda på vad som egentligen hänt på vattenreningsverket och myndigheterna vet ännu inte när situationen kommer att vara under kontroll. Det ska inte vara möjligt att smutsvattenledningen rinner till hushållsvattenledningen. Nokiakatastrofen leder nu till att alla vattenverk i landet måste se över sin utrustning, uppger Ríku Vanhala, expert på Vatten- och avloppsföreningen. "

sense and sensibility.

Har precis avklarat fyra stycken riktigt bra filmer under ett dygn. Först ut var Becoming Jane, en riktig chick flick om en ung Jane Austen och om hur hennes föräldrar ville gifta bort henne, medan hon envist till föräldrarnas förtret avböjde och istället blev förtrollad av den charmante advokatstuderande pojkspolingen (verklighetens Mr Darcy), spelad av sjukt söta James McAvoy. Sen fortsatte jag på samma tema, nämligen Jane Austen och fick tag i The Jane Austen book club som har premiär här hemma i slutet av december. Även den lite av en chick flick med riktig feel goodkänsla, som handlar om en grupp kvinnor (& en man) som bestämmer sig för att starta en bokklubb för att diskutera Jane Austens sex kändaste verk och samtidigt får man följa dessa personers egna liv, fyllt av brutna handleder, otrohet, en lärares crush på en elev med mer med mer. Riktigt saftigt, med andra ord.

Efter att ha gått igenom några av årets recensioner på moviezine fastnade jag för titeln AzulOscuroCasiNegro (MörktBlåNästanSvart), en spansk film om 20 åriga Jorge som jobbar hårt samtidigt som han tvingas ta hand om sin dementa far som drabbats av en stroke. Jorges bror Antonio sitter inne och träffar en tjej under dramalektionerna, de inleder en relation och han vill göra henne med barn så att hon kan få flytta till en lugnare avdelning och slippa den klan som misshandlat henne. Antonio märker dock snart att han är steril och ber sin bror göra henne gravid, något som krockar med att Jorges ungdomskärlek Nathalie kommer hem från en studier utomlands. Samtidigt sysselsätter sig Jorges bästa vän med att tjuvkika på en massör som gör mer än att massera i ett hus bredvid från taket, och börjar fotografera honom, men får snart se något han inte vill se.

Sist ut var brittiska Starter for 10, som jag kan erkänna laddas hem enbart på grund av att James Mcavoy spelar huvudrollen. Ända sen jag såg honom i The last king of Scotland. Skotte som han faktiskt är, gör han mig totalt knäsvag och jag har verkligen övervägt att byta yrkesbana och försöka mig på skådespeleriet då det verkar vara den enda vägen att få möta hans läppar. Anyway, det var lite lustigt för bara 2 minuter in i filmen tänkte jag, den där bruna kavajen bar hans döda far, innan fotot på fadern i kavajen visats och efter någon till deja vu upplevelse insåg jag att jag läst boken som filmen är baserad på, nämligen David Nicholls På vinst och förlust. Det var snudd på perfekt porträtterat på film, då nästintill allt kändes som om man redan sett det, men då bara i ens fantasi. Det är sällan böcker och fimer håller samma klass. Den handlar iaf om Brian Jackson som ända sedan han var liten alltid haft en dröm, att vara smart. Han kommer in på Bristol University och väl där ser han ett anslag om uttagning till frågesporten University challenge. En annan av deltagarna i uttagningen är blonda storbystade (kliché) Alice, och han faller ögonblickligen för hennes uppenbarelse.

På det hela fyra riktigt bra filmer och jag kan rekommendera samtliga, även om de två förstnämnda förmodligen faller den kvinnliga halvan av befolkningen i smaken, mer än den andra halvan. Romantikern i mig har åtminstone fått sin portion av älskog och passion rent visuellt i helgen.

sthlm: fylla och myskväll.

Eftersom det är festligt att besöka huvudstaden så passade festligheter in utomordentligt bra i schemat. Jag och K gick lös på systembolaget och köpte Baccardi Razz, att blanda tillsammans med fruktsoda och frusna hallon samt ett par öl att återfå lugnet med. Eftersom K huserar hemma hos sina föräldrar som för tillfället är i Thailand så hade vi hennes lägenhet för oss själva, precis vid tekniska högskolan. Min kusin var också med, och det är märkligt hur intressant det är att diskutera bröststorlekar, utvikningsbrudar samtidigt som man försöker leta reda på partypeppande musik på youtube, trots att högtalarna hade sämre ljud än en radio från 1940-talet. Tyvärr så segade vi lite väl mycket, så jag fick ensam möta upp U i Gamla Stan, där vi gick på en klubb som jag inte minns särskilt mycket av. När jag väl skulle hem vid tre-tiden så hade mitt mobilbatteri tagit slut i och med att min mobil fått agera stereo (bättre ljud), så jag kunde inte ringa J så att han kunde öppna porten som givetvis var låst. Istället ställde jag mig nedanför hans fönster på baksidan och skrek som ett riktigt mongo. Som tur var öppnade strax en blond tjej ett fönster några våningar ner för att vädra och kunde öppna åt mig. J trodde att han drömde när en blond tjej ringde på hans dörr och sa att en tjej stod utelåst och ville komma in, men när han hörde mitt namn insåg han att han faktiskt kände detta fyllo.

Lördagen tillbringades liggande, och det var inte förrän på kvällskvisten som jag kvicknade till. Vi chillade i soffan med glass, godis och läsk och såg på Bad Santa innan vi somnade nöjda i varsin säng vid ett-tiden.

sthlm: shopping och starstrucked.

Senaste dagarna har jag tillbringat i Stockholm. Kom dit på torsdagsförmiddagen och dumpade bara bagaget hos en kompis på söder och åt lite lunch innan jag skulle möta upp en kompis utanför SOUK, där vi skulle påbörja vår dagslånga shoppingtur. Trots ihopsparade slantar och mycket tid för att springa i affärer hittade jag knappt någonting på torsdagen. Det var först sent på fredagseftermiddgen, då jag med skavsår hade flanerat runt på Söder i flera timmar som jag till slut hittade några grejer som stillade shoppingbegäret. I Etcbutiken i Skrapan hittade jag en riktigt fint mönstrad klänning från nümph i färgerna grått, vitt och svart. En våning upp hittade jag en perfekt julklapp till syrran och en duschkräm till mig själv från Miso Pretty på den roliga butiken Happy. Innan jag promenerade de 300 meterna hemåt till J, där jag bodde köpte jag dessutom den godaste take away maten jag någonsin smakat, från en thairestuarang. Kycklingspett i jordnötssås, slurp sa det bara.

Hann med en fika tillsammans med U också, på ett fik i närheten av Östermalmstorg. Vi kände oss dock lite malplacerade då majoriteten av gästerna var brats i tonåren. Tyckte mig bland annat se någon av kompisarna till 16 åringen som blev ihjälsparkad på Kungsholmen, men kan ju ha inbillat mig. Fnissade dock till ganska odiskret när jag såg stureplansprofilen Peder "Greven" Fogstrand, stå vid beställningsdisken och prata i mobilen på samma fik. Han är ju sannerligen en historia för sig. Om man vill veta mer om honom kan jag rekommendera denna lilla beskrivning, av den kortväxte tjockisen, skriven av Alex Schulman, eller att man söker på hans namn på bubblare.se

När man ändå talar om kändisspotting, så gick jag förbi bonde söker frus programledare Linda Isacsson på Sveavägen och på tunnelbanan på väg till skanstull satte jag mig precis intill (insåg jag efteråt) en större del av Modemagasinets Bons redaktion, nämligen moderedaktören Marina Kereklidou som precis som man kan tro var väldigt chic och cool i ljusrosa angorasockor matchade med guldiga adidasskor med lila skosnören. Jag tjuvlyssnade lite diskret och hon snackade nobelfest i mobilen där hon satt intill sin ursöta son och sin pojkvän Michael Elmenbeck, tillika Creative Director på samma magasin. Jag ska inte ens urskuldra mig, jag blir alldeles till mig och fånigt starstruck när jag sitter i samma tunnelbanevagn som dessa tidningsmoguler. Jag tappar all min coolhet och reduceras till en storögd iqbefriad bonde. Det måste bero på att det hetaste man kan se i kändisväg här hemma är Staffan Ling.

Här är vackra Marina i Paris, fotograferad av the sartorialist.

nu.

många intryck, många känslor, lite festande och lite shoppande. nu är jag i alla fall hemma igen, och även om borta är bra så är hemma bäst. lite mer detaljerad reseskildringen kommer senare.

09.50

lyfter mitt plan mot skyarna för att cirkus en timma senare landa i hufvudstaden. har packat lätt, stoppat ner allt utom necessären. är riktigt peppad för en weekend med shopping, fest, träffa gamla bekanta och njuta av storstadsliv.

hoppas bara på sömn snart, så jag inte är ett vrak imorgon.

lättnad.

fick ledigt sista dagen, så nu har jag gjort min sista dag på jobbet och är officiellt arbetslös, eller ja, åtmistone fram till i mitten av nästa vecka då pluggandet tar över. känns både märkligt och skönt, hädanefter uteblir klirret i kassan varje månadsslut, men också tidiga morgnar och tristessframkallande arbetsuppgifter.

imorgon - S O V M O R G O N, orgasmiskt.

empathy low.

min empati är inte direkt skyhög just nu, jag har väl iofs aldrig varit en särskilt empatisk person. jag hade hoppats på att få träffa mitt ex nu när jag ska lattja runt i huvudstaden några dagar, men hans nya flickvän verkar vara svartsjuk nåt kopiöst. hon vill inte att vi ska ha någon som helst kontakt, och när hon fick reda på att jag skulle dit hade de tydligen hamnat i bråk.

löjligt.

bleeding love.

of course it buys happiness.

jag som skulle spara pengar inför resan har redan gjort av med lite för mkt. ett par nya skinnhandskar, då de jag ärvde av mamsen har blivit håliga. fem par strumpor för det facila priset 100 kr på tantbutiken flash, samt en ny resväska som man kan slänga över axeln, inhandlad på stadium. rätt praktiskt, istället för att dra en trolly över kullersten och väcka hela kvarteret.

sleepless in ålidhem.

borde sova men har inte nått komastadiet än. det är lite halvt jobbigt att inte kunna somna förrän man är sådär snudd på dödstrött, att man somnar så fort man sluter ögonen. kan inte längre ligga i sängen, vänta in sömnen, blir rastlös, for restless legs syndrome och vill gå bärsärkargång när några minuter tickat iväg.

veckans schema ser ut som följande:
måndag till onsdag sliter jag sista dagarna på jobbet, på måndag ska jag även trycka in ett besök hos sjukgymnasten, återkoppling avslappningsövningarna. på onsdag ska jag packa, känner resfeber.

tors tar jag flyget till hufvudstaden för trivsamt sällskap, sena nätter och en hel del pengaspenderande. gud vad jag längtar.

närhetsberoende.

vill inte sova själv, vill känna andning i nacken, smekningar i hår. baksidan med att få närhet, är att så fort man fått lite vill man ha mer.

ocensurerat.

igår dejt, han kommer och hämtar i skruttig volvo, nervös blick han räcker fram handen jag tycker kram är bättre så vi kramas tafatt innan vi åker till bion i oväder, snålblåst och snöblandat regn. vi sitter ihopträngda i soffa längst bak i biografen, inga trevande händer. tillbaka igen hem till mig, kokar vatten till te han har med sig kanelbullar, han känns som en mammas pojke, inte mesig men lite för tillbakadragen. han håller kvar min blick varje gång de möts och när vi sitter mitt emot kan jag inte hjälpa, stör mig på skuggorna kring näsan, hans jeans, ingenting händer, ingen försöker, vi fikar, slänger iväg kattgodis och ser förtjust på medan dom underhåller oss, slipper kallprat, slipper pinsamma tystnader.

efter någon timmas fika börjar klockan bli "mycket" och vi kramas, säger dom vanliga orden att det var så trevligt, säger hejdå. han går jag drar lite av en lättnadens suck, är inte alls trött och häller upp ett glas vin, sätter mig framför datorn och loggar in på msn.

det går bara någon minut så dyker ett meddelande från han upp, han som jag sov hos förr förra helgen utan att något egentligen hände, han betalade taxin, var närhetstörstande och låg tättintill hela natten. jag började fundera på min attraktionskraft efteråt, då han knappt tagit på mig, något jag utan att överdriva aldrig varit med om tidigare. men som vanligt är det den dåliga självkänslan som gör sig påmind, förstår jag senare. killen är precis som skalman, med inställda tider för hunger, sexsug, sömn och diverse annat.

han är full, jag börjar bli lite nipprig, kåt och kanske lite för villig. han är ganska motsträvig till en början, men erkänner sig senare vara "öppen för förslag", klockan hinner bli 03.30 innan vi kommer till skott, jag beställer en taxi. denna gången är det min tur att betala så hundraåttioåtta kronor senare är jag framme, öppnar dörren till hyreshuset som är öppet och tar hissen upp. vi går ganska bums i säng, ligger tätt intill varandra, i skedposition. jag placerar hans ena hand på mitt bröst och han kramar det, medan jag låter min hand smeka honom över hans boxers, sakta medan fingrarna smeker längst den, han ler och säger 'ojdå, tafsande' och jag fnittrar till. jag är vansinnigt kåt och känner hur det rusar till i magen då den dras ihop som i ett kåtryck, jag blir frustrerad och lite småsur i kombination med att jag är van att få min vilja fram. men han är för trött för några ansträngande aktiviteter så vi ligger och pratar istället långt in på morgonkvisten. sista gången jag ser de röda sifforna på digitalklockan blinka visar de 06.01, då ligger jag med huvudet på hans överarm och blundar och långt borta i fjärran hör jag hur bilarna susar förbi på E4:an.

jag somnar, drömmer konstiga drömmar om att jag är som en ny medlem i hans familj och att jag bjuds på frukost av hans föräldrar precis efter att han kört in sin k*k djupt in i mig. allt är en enda soppa egentligen, men ett behagligt virrvarv och jag sover gott, vilket jag sällan gör i andras sängar.

vaknar av att han smeker mina bröst och efter en stund, då jag vaknat till liv precis som hans någonting mellan benen har gjort för längesen händer det som jag velat skulle hända sen jag var sexton år och riktigt förälskad i honom, då någon jag knappt träffat, nu någon jag befinner mig på samma våglängd som.

vi kan ju inte hålla händerna borta ifrån varann, även om vi nyss sagt vi borde sova mer än 3½ timme, och när vi kommit igång frågar han: gillar du det hårt, jag nickar ivrigt, han säger kom ställ dig på knä på sängkanten jag gör som han säger, han tränger in, pumpar mig medvetslös, säger skämtsamt 'kom ihåg att andas', jag flämtar fram ett 'ja jag andas' mellan stönen och han säger 'nåt så jävulst trång, är jag på rätt ställe', jag garvar till säger ja och sen byter vi och fortsätter, han drar ut den, kommer på mig. han reser sig upp, säger tack för matchen med ett flin och jag säger tack detsamma.

han tar på sig kallingarna, hungrig som en varg, vi dricker kaffe, han äter fil, jag sitter i soffan, frågar dumma frågor om hans svindyra hifianlägging och sedan tittar vi på klipp på youtube innan han kör mig in till stan i sin skruttiga toyota.